Kapitel 10 Bröllopet När två världar kolliderar

Vi kommer till 2005 och vi stormtrivs i vårt hus och med vår familj. Och vi

är nykära igen. Kommer inte riktigt ihåg hur vi börja prata om att gifta

oss. Jag hade ju sagt till honom redan från början att jag aldrig kommer

att gifta mig.

Men i vilket fall som helst så när det kommer på tal så inser

jag att det som jag hade bestämt i tonåren inte var livsviktigt för mig

längre och jag älskade ju Niko så varför inte.

Varför skulle jag inte få uppleva och få minnen från en sådan ceremoni med att gifta oss och

jag inser att vi kommer kunna ha en dag varje år för att fira vårt

förhållande och kärlek till varandra, det kändes väldigt bra och rätt. Vi

hade ett starkt och tryggt förhållande.

Samtidigt visade vi våra barn somvar i tonåren att man kunde gifta sig och ha en vigselceremoni som är

lite annorlunda än i kyrkan och utan religiösa inslag. Vi börjar planera

vårt stundande bröllop. Vi pratar länge och väl och vi leta på nätet för

information hur man skulle gå tillväga. Ingen av oss visste nånting men

det enda vi visste var att det skulle bli en minnesvärd ceremoni. Att bara

gå och gifta sig borgligt i en tråkig lokal lät inte så bra. Vi hade valt bort

kyrkan och persisk giftermål, så det enda som återstod var en borglig

vigsel men hur skulle den kunna bli minnesvärd.

Jag kan lova att vi fundera och sökte länge på nätet hur man skulle kunna göra. Men till sist

hade vi läst att man kunde utforma en borglig vigsel efter tycke och smak

man kunde till och med ha en vit bröllopsklänning som jag gärna ville ha.

Vi fixade med alla papper som vi behövde och vi bestämde datum till 25

juli samma år, så vi hade inte så många månader på oss. Vi ville inte ha

ett jättestort bröllop. Vi kontaktade en vigselförrättare som skulle viga oss

och vi bestämde platsen, efter mycket letande. Jag börja banta med

viktväktarna, gick ner hela 15 kilo till det var dags att köpa brudklänning

jag hade gett mig fan på att jag skulle vara smal när vi gifte oss…min

finska sisu satte in, hade nog aldrig klarat det annars.

Jag följde stenhårt programmet till punkt och pricka. Vi talade om för våra närmaste att vi

skulle gifta oss, inbjudningskort skickades ut till alla även till min moster

Krisse i Hangö. Vi hade inte så stor budget så det gällde att vi var noga

med allting. Vi tryckte upp servetter med ett brudpar och våra namn, kort

med vigselceremonin och verserna som vigselförrättaren skulle läsa och

musiken som vi valde, Det här var den lätta biten. I och med att vi skicka

ut inbjudan så var allt i rullningen. Vi hade bestämt att vi skulle gifta oss ute och valde vid Stenhuset i Surahammar som ligger vid ån. Finare plats hade vi inte kunnat välja och sen var vi lite förbigående om det skulle regna den dagen så kunde vi ha vigseln inne i Stenhuset.

Nuskulle vi börja med att leta var vi skulle ha mottagningsfesten och vilken

mat vi skulle ha. Jag var och titta på flera ställen för att få information och

titta på deras specialmenyer för bröllop. Samtidigt fick det inte vara för

långt bort från Stenhuset. Men en dag så googla jag på nätet och kom till

Westerkvarn i Strömsholm och jag ringer direkt och bokar en tid. Tror det

var under helgen som jag och Niko åkte dit för att titta.

Vi blev stormförtjusta för deras festlokal var perfekt som låg i anslutning

till deras matlokal och den hade en egen stor terrass balkong och

inredning var rustik och breda gamla trägolv.

Vi tittade på matsedel som jag tyckte var mindre bra, men då sa ägaren att de kunde fixa en buffé

med tre olika rätter med kött, fisk och sill, och det tyckte vi lät väldigt bra

så det bestämde vi oss för, så alla kunde välja sin förrätt, huvudrätt och

efterrätt. Vi diskuterade med personalen att vi skulle komma dagen innan

på kvällen med bröllopstårtan som jag beställde på ett bageri i

Hallstahammar och då skulle hela lokalen ställas i ordning med hjälp av

personalen där. Nu började allting sätta sig på plats och den svåra biten

var över, så nu kunde vi sakta ner tills det var dags att köpa brudklänning

och kostym till Niko, Äldsta sonen hade en snygg kostym som han kunde

ha och yngsta sonen fick ha mera lediga kläder. Bröllopsresa hade vi

bestämt att vi skulle åka på våren till Kreta men att vi kunde ta en liten

avstickare med hela familjen efter bröllopet tillsammans med min syster

och hennes barn.

Nu när vi hade varvat ner och vi kände att det mesta var ordnat så kom

då dagen när det skulle väljas en brudklänning. En hel dag tog det med

min lilla syster. Vi hade åkt på morgonen och det fanns några butiker

inne i Västerås att gå igenom. Jag var så glad att jag hade min syster

som hjälpte och var smakråd för mig, utan henne hade jag nog aldrig

hittat en klänningen som jag föll pladask för. Kommer ihåg att jag prova

så många klänningar men ingen kändes rätt för mig och dagen börja

ticka iväg. Det var alltid något fel med klänningarna som jag provade

antingen tycke jag att de inte satt snyggt på mig eller så tyckte jag de var

för flickaktiga, Till sist så går vi till den sista butiken som hette Ruth och

som är Västerås äldsta butik för bröllops och festklänningar. Kommer

ihåg att jag sa till min syster att vi kommer nog inte hitta en klänning idag

och jag hade börjat bli lite nedstämd.

Men vi kommer till butiken och jag provar några stycken och som jag befarade så var det ingen som jag

tyckte om, men helt plötsligt hade expediten tagit fram en klänning till

och jag tittar på den och ser direkt att den föll mig riktigt i smaken. Så jag

in i provhytten igen. Sätter på mig klänningen och tittar i spegeln och jag

bara känner där framför spegeln “WOW” vilken snygg klänning. Kommer

ut från provhytten och syrran ropar, “JÄVLAR VAD SNYGG DEN SKA

DU HA” expediten börjar kolla var den behöver sys in och hur mycket

den ska fållas upp och jag är superglad. Klänningen var en rak enkel

halterneck med djup V-ringning med pärlor. När jag kommer hem så

berättar jag för Niko att jag hittat en jättefin klänning och han gladdes

mycket åt det. Niko och jag åkte två veckor före bröllopet in till staden för

att leta kostym till honom. Vi hade inte bestämt om den skulle vara mörk

eller ljus och även han provade många mörka men så såg vi en ljus

kostym som han provade och som satt som gjuten på honom och då

tänkte vi till må ni tro. Det var ett sommarbröllop och då passar en ljus

kostym. Jag bokar en tid hos min hårfrisörska som ska lägga håret på mig på den stora dagen och jag beställer en brudbukett i den enda

blomsterbutik som finns i Surahammar och som går i blått och vitt och

som passade väldigt bra med den tunna blåa skira sjalen som jag skulle

ha runt halsen. Nu var det bara att vänta in den stora dagen allt var

klappat och klart. Och Nikos arbetskamrat skulle fotografera och filma

vår dag.

På kvällen före den stora dagen så är det då dags för min syster och jag

att åka till Westerkvarn med bröllopstårtan som jag hämtat ut under

dagen. Nu skulle även lokalen ställas i ordning. Kommer ihåg vilket

virrvarr det var med att få det som jag ville ha det. Borden flyttas om ett

flertal gånger innan jag bestämde att dom skulle stå i U-form. Dukningen

och dekorationen gjordes också om flera gånger. Jag hade med mig

jättemånga vita rosor och vindruvor. Så det bästa blev att vi la rosorna

på mitten på borden och klasar av vindruvor över ros stjälkarna, och då

blev det enkelt för alla att smaka på de goda vindruvorna. Och vi tyckte

det blev jättesnyggt i all enkelhet. Även fast jag var ganska så trött där

på kvällen så skratta min syster och jag ett flertal gånger och personalen

som kom på idén med denna dukning är jag evigt tacksam för.

Vi vaknar tidigt på bröllopsdagen med både pirr och spänning inför

dagen. Nikos bestman kommer med sin tonårsdotter Sanna. Hon hjälper

mig under dagen med både det ena och andra. Det var bra att det var

någon som hade koll på mig för jag hade det då inte. Jag var

supernervös. Niko tog det mera lugnt. Tidigt på förmiddagen åker jag ner

till min hårfrisörska som ska lägga håret och hon trixar och dona med det

och jag blev nöjd med slut resultatet. Går in till blomsteraffären för att

hämta min brudbukett med blåklint och vita rosor. Åker hem och

fortfarande pirr i magen. Väl hemma så ska makeup fixas som jag klarade att lägga själv. Blev i bruna och rosa toner. Nu är jag nästan

färdig och Niko håller på med sitt bestyr. Jag och Sanna är på

övervåningen och jag ska sätta på klänningen för sen var jag färdig,

färdig för att gifta mig. Kommer ner till nedre våningen där Niko får syn

på mig. Han hade aldrig sett klänningen så när han ser mig så ser jag

hur han skiner upp och kommer springande till mig och vill omfamna och

kyssa mig och jag skriker -du kan inte kyssa mig, jag vill inte se ut som

en ny kysst katta! Men jag hade vattenfast makeup, en stor kram fick

han. Nu hade lite av pirret börjat lägga sig men jag tror det var vinglaset

som jag häva i mig på övervåningen som gjorde att det släppte. Det var

dags att ta sig ner till Stenhuset som vigsel skulle äga rum, våra gäster

hade redan anlänt och stod och vänta att vi skulle komma. Jag kommer

ihåg när vi gick nerför grässlänten till tonerna av brudmarschen av

Viktoria Krantz “Som en saga” hur förväntansfulla jag och även Niko var,

men han såg väldigt cool lugn ut och jag var väldigt glad att jag hade han

vid min sida.

“Som en saga”

En dag som denna

När livet börjar om

Vad jag har längtat

Vår väntan varit lång

Jag står intill dig

Och värmen gör mig svag

Och allting som vi nånsin känt

Det växer dag för dag

Från den dröm som försvann

Är nu känslan så sann

Som en saga jag hörde för längesen

Allt vi förlorat

Det får vi tusenfalt

Nu vaknar livet

Och det betyder allt

Nu sista kortet

i ödets spel har lagts

och dina ögon säger mer

än allt som nånsin sagts

Från en dröm som försvann

Är nu känslan så sann

Som en saga jag hörde för längesen

Och den längtan jag har

Att få hålla dig kvar

Den hettar som solen om sommaren

Kommer så väl ihåg hur svårt det var att titta på gästerna under

ceremonin, men jag fick syn på min moster Krisse och ser hur hon

snörvlar på så jag i min tur börjar också snörvla lite grann vet att jag

försökte fästa blicken så jag inte såg alla gäster men lite glädjetårar kom

det. Min moster krisse sa efteråt att det var så vacker ceremonin med

musiken och verserna som vi valt. Vår vigselförrättare var så duktig med

läsa och sen hade hon ett eget tal utifrån hennes intryck hon fått av oss

under de gångerna som vi träffades under bröllopsplaneringen. Under

ceremonin så talar vår vigselförrättare om giftermålets innebörd hon

läser den första versen skriven av Bertil Pettersson

“Två”

Mänskligheten är ett annat ord för grupp ensamhet. En människa gör

ingen sommar. Men två gör vintern mindre kall

Innan vi byter ringar så läser Kia en dikt av Maria Wine

“Till de älskande”

Närmare

än nästan nära

kommer du aldrig din älskade

Fjärmare

än ett avskeds “på återseende”

kommer du aldrig från din älskade

Ifrågasätt inte

vem av er som gav mest

eller vem som tog mest

Vågen är fiende till kärleken –

anlitar du dess balanskonst

är det inte längre fråga om kärlek

Låt det givna

och det mottagna

malas tillsammans i vardagens

kvarn –

det är genom denna fina

sammansmältning

ni ska fortsätta ge mera liv

åt er Kärlek

mera kärlek åt ert Liv.

Sista låten spelas av Sonja Alden “Kärleken förde oss samman”

Den första som gratulerade oss var vår vigselförrättare Kia följt av familj

och vänner. Det minglades vid Stenhuset, fotograferades och filmades

och det är vi väldigt glada över att vi har allting på film. Sen bär det av till

Westerqvarn för middag och fest och alla vara så glada och jag kände att

vår dag blev större än allt som vi hade förväntat oss.