Kapitel 2 När två världar kolliderar

Kapitel 2 När två världar kolliderar

Niko

5 januari 1985 på min födelsedag satte jag för första gången min fot i Sverige, Trelleborg var staden som jag kom till efter min flykt från mitt hemland Iran. Det rådde krig mellan Irak och Iran. Beslutet att jag var tvungen att fly var flera incidenter och kriget, jag var inte säker där. Blev placerad på Flens flyktingförläggning ett par månader innan jag fick komma till Stockholm och bo hos en vän tills jag åkte tillbaks till Flen för att få besked om var jag ska vara bosatt. Det blev till Västerås som jag
då fick en lägenhet att bo i. Ovissheten under hela den första tiden var både stressande och framför allt osäker att hela tiden gå och vänta på ett beslut om permanent uppehållstillstånd. Men jag var fast besluten att skapa mig ett bra liv här. Jag kommer från norra Iran från staden Rasht.
Vi har också de fyra årstiderna, det enda som skiljer Iran och Sverige var
att det brukar vara lite mera minusgrader här än där annars hade vi
också snö på vintern. Kommer från en stor familj med tre bröder och en syster. Min äldsta bror Manucher lämnade också Iran och bodde många år i Rom och nu bor han med sin familj i Kanada sen många år tillbaka.
På dagarna brukade jag hjälpa min far i matbutiken som han ägde och har gjort så länge jag kan minnas. Och på kvällarna umgås med
kompisar. Har många fina minnen från min uppväxt där men också oroliga tider från en monarki till en islamisk stat under min tonårstid och ända fram till min flykt därifrån. Det som jag saknar mest är nog naturen och maten, min mor lagade väldigt god mat. Hon var hemmafru och tog hand om barnen och hushållet.
Började läsa på Amu-center till CNC-operatör och läste svenska, umgicks med nya vänner som också kom fån Iran. Ibland så blev det utekväll på krogen men för det mesta var vi hemma hos varandra, vi hade inte råd att gå på krogen så ofta. Så mitt första år såg ut så,
plugga, träffa vänner ända tills jag mötte Nitta.
Den sista händelsen som gjorde att det var fara på färden i mitt hemland.
Jag hade pratat med mina föräldrar långt innan denna händelse om att jag har ingen framtid här och troligen kommer jag att bli skickad ut i kriget som pågick med Irak. Men mina föräldrar hade inte riktigt tagit det på allvar ända tills denna dag då vi skulle åka till en stad som heter Mashhad som mina föräldrar gärna ville besöka. Irans heligaste stad och näst största stad i Iran. En stad som många troende iranier besöker. Inte
för att mina föräldrar var troende, min mamma bar duk på huvudet men
det var mera för en vana och tradition i hennes släkt, som delvis var troende. När Iran blev en islamisk stat var alla kvinnor tvungna att ha duk på huvudet. Varken jag eller mina syskon är troende och det är på grund av att den muslimska tron inte utövades i vårt hem. Vi hade det nog ganska så bra ställt än många andra familjer i Iran och kan nog säga att vi var ganska så upplysta om vad som hände i Iran och omvärlden. Och både jag och mina syskon fick gå i skola och utbilda oss.
Dagen kom då vi åkte till staden Mashhad och jag kände mig glad för jag
hade en vän med mig. Vi var klasskompisar från gymnasietiden. Och jag kände att vi var väldigt goda vänner och kunde lita på varandra. Vi hade
varit några dagar i staden då min vän och jag skulle gå till telefonbolaget.
Han skulle ringa ett samtal till flickvännen. Vi kände inte på något vis att vi var förföljda eller iakttagna utan vi hade det trevligt och kände oss
bekymmerslösa. Efter samtalet så beslöt vi att vi skulle gå och besöka hans farbror som bodde i staden, han hade en hantverksbutik vid basaren. Vi kommer fram till hans farbror och sonen som var i samma ålder som vi. Det hälsas hjärtligt såsom man gör i Iran när man är släkt
”pussar på båda kinderna”. Vi sitter ner i butiken och min vän går för att
hämta te vid tehuset. Efter en liten stund så kommer två gardister in i butiken och tilltalar mig och min väns kusin skarpt -Ni ska följa med oss och sen greppade de oss i armarna. Jag sa till min väns kusin säg ingenting sätt dig bara i bilen.
När vi satt i bilen satte de på oss ögonbindlar och sen började de köra.
Under färden som tog kanske en halvtimme så blev jag mycket, mycket
rädd och tiden kändes som en evighet. Vi hade ingen aning om vart vi var på väg. Och man hade hört ofta om människor som försvinner spårlöst bort. Men vi kom fram till sist med ögonbindlar fortfarande för ögonen. Vi fick stå ute en stund i regnet och det kändes som vi stod i en inhägnad gård då man hörde att de låste grindar. Det var kallt och vått,
jag var rädd, frös och darra. Efter en stund kommer de tillbaks och förde
in oss i ett rum där de börja förhöra oss. Förhöret gick ut på att de ville veta vart vi ringde, vad vi prata om och vilka regimkritiker gupp vi tillhörde. Det var samma frågor hela tiden och de höll på i flera timmar.
Jag försökte förklara att vi var vanliga människor som var på några
dagars semester i staden, men jag fick ett hårt slag i ansikte. Det var
knappt att jag kunde sitta kvar på stolen så hård var smällen. Och så höll det på ända tills vi blev inlåsta i en cell och då tog de av oss ögon bindlarna. Då hade de förhört oss hela dagen. Vi hade varit i cellen en stund då dörren öppnas och en man säger att vi får gå. Min väns farbror
hade tagit kontakt med mina föräldrar, vet inte hur de fick ut oss därifrån.
Men jag tror att det var på grund av farbrorn som var väl känd i staden
med religiös bakgrund och att han kunde tala för sig. Jag fick skriva på ett papper med mitt namn och sen skulle jag anmäla mig i min hemstad hos gardisternas station när jag återvände. Det fick jag göra i flera månader varje dag. Men innan jag kom ut därifrån så säger en av gardisterna till mig -om du
vill kan du slå mig tillbaks så som jag slog dig. Han säger också att koranen säger att du får göra det. Jag kände på en gång att det var någon form av test från deras sida så det ända jag säger -ni tog fel vi är bara på semesterdagar här i staden. Efter den här händelsen så tog mina föräldrar allt som jag sagt och
berättat på allvar och vi började planera för en flykt från Iran. Vi kunde
inte lita på någon, så de enda som visste om planerna var en av mina bröder och min vän. Vi kom i kontakt med några personer som hjälpte till med att planera flykten. Efter att vi hade gått igenom alla flyktvägar så beslöt vi att det skulle vara säkrast på mindre vägar genom bergen till Turkiet.
Flykt dagen kom och jag tog farväl av mina föräldrar och min bror. Sitter
gömd på lastflaket under en presenning i en lastbil som kör i fler timmar. Det var obekvämt och kallt att sitta där på flaket, men det ändå jag kunde tänka på var att jag skulle komma ut från Iran. Och att jag var ensam och måste till varje pris klara mig själv.
Flykten genom gränsen till Turkiet gick bra, men väl där så blir jag fast av
polisen i en mindre stad och blir förhörd där. Men där fick jag röra mig fritt och jag kom i kontakt med en hjälporganisation som hjälpte mig
vidare till Sverige. Sammanlagt tog det en månad för mig att komma till
Sverige från det jag lämna Iran på lastflaket på en lastbil tills jag kom till
Trelleborg. Jag var nu politisk flykting. Jag har alltid varit väldigt tacksam
för mina föräldrar som hjälpte mig hela vägen fram till dagen för flykten
med pengar och synpunkter fast de inte hade jättestora besparingar.
Precis som alla andra människor i medelklassen i Iran så fick nog många
vända på slanten för att det skulle gå ihop.
Att vara på flykt från sitt hemland är inte något som man väljer utan för
att man är tvungen och alla känslor som medför att vara på flykt kan vara
mycket skrämmande och förskräckligt stressande. Vad ska hända, vart
kommer jag, kommer jag klara mig, kommer jag kunna skapa ett nytt liv i
ett annat land, kommer jag bli tillbakaskickad, kommer jag se min familj igen någon gång i framtiden, men framför allt rädslan att inte klara sig
själv. Ja det finns många känslor som är väldigt svårt att beskriva med
några få ord och som är väldigt svårt för en annan person att förstå som
aldrig varit på flykt.
Under mina år här i Sverige så har jag varit tillbaka till Iran ett par
gånger under de senaste 12 åren, men varje gång så känner jag
obehagskänsla som biter sig fast och är jättesvårt att skaka av sig. Det enda som fått mig att åka dit är för att träffa min familj som finns kvar där och varje gång så har jag sagt aldrig mera. Samtidigt är jag väldigt glad att jag fick träffa min mamma igen innan hon gick bort för ett par år tillbaka. Pappa och tre av mina syskon finns kvar där, men med dagens teknologi så finns Skype och andra sociala sidor på internet som det går jättebra att hålla kontakt genom.

Tarotkorten talar dom sanning

Kan man lita på tarotkorten
Ja det stämmer faktiskt att Tarotkorten sällan eller aldrig har fel. Däremot kan en ovan utövare som spår i tarotkort tolka korten fel. Men det viktigaste att komma ihåg är att framtiden inte är ristat i sten och att det i slutändan är våra val som avgör hur saker och ting utvecklas. Visst kan tarotkorten ha fel, om du väljer att bortse från den vägledning du får. Den fria viljan är tack och lov starkare än något annat.

Allt som kommer fram i en läggning måste ses som möjligheter men du har fortfarande din fria vilja eller att följa vägledningen och ta dina möjligheter även fast tidsbegreppet kan vara lite vagt för de på andra sidan är inte så noga med tider. Så tiderna ska ses som hållpunkter.

Allt om det övernaturliga hittar du på denna blogg https://spokbloggen.nu

Man ska aldrig vara rädd för att få en läggning gjord för sig? För en seriös tarotläggare berättar aldrig om de skulle se något ”hemskt”, utan i sådana fall berättar man hur klienten kan undvika att hamna i situationen. Så du ska aldrig gå i från en tarotläggning med ängslan. Gör du det är tarotläggare väldigt okunnig och oseriös. Visst kan man fundera efteråt på om man får ett jobbigt val framför sig. Men det kan vara ett så banalt val att du får flera olika vägar att gå t.ex jobberbjudande och har svårt att välja – vilket ska du ta? Så var inte rädd för att testa en vägledning om du är nyfiken på dina möjligheter för framtiden!

Vägledning för ett halvår

Klarvaken sen sex imorse och har hunnit med några koppar kaffe. Regnet slår i backen därute men känns bättre än att det skulle vara snö. Snön behöver ju inte komma då halva vintern har gått och det inte har kommit tidigare. Utan nu längtar man till våren. Idag får jag besök av min arbetskamrat lite senare idag. Så mina sysslor hinns med ändå och med god tid.

Kommer ni ihåg att min yngsta son letar lägenhet och att vi var och titta på en för några veckor tillbaka. Men budgivningen sköt i höjden så det blev ingenting med det. Men nu finns en liknande lägenhet ute igen i samma hus men på tredje våningen och lite billigare så den ska vi gå och titta på när visningen är.

Ikväll får jag även en halvårsläggning inför det nya året. Brukar göra en tarotläggning inför varje första halvåret och en i slutet. Men kom av mig nu i januari då jag har haft fullt upp. Är det en duktig medial person så brukar det stämma ganska bra men i år ville jag prova en ny tjej som är medial och duktig på tarot. Så det ska bli spännande att läsa vägledningen ikväll när jag får den.

Har ni själva provat att få vägledning och hur har det stämt in för er. Tycker man ska använda nån som man känner förtroende för och som man känner tycke för innan man beställer en vägledning.

Kapitel 1 i boken När två världar kolliderar

När två världar kolliderar
NÄR TVÅ VÄRLDAR KOLLIDERAR
2017
BIRGITTA LINDHOLM
Med höjdpunkter och händelser från vårat liv tillsammans.
När två världar kolliderar
 
Nitta
 
Året är 1969 och jag är en 6 årig liten flicka som kommer till Sverige med
mina föräldrar och 3 systrar från Hangö. En stad i Finland som jag idag
tycker är den vackraste platsen på jorden. Vi kom till en liten ort i Skåne.
Mor och far sökte en bättre framtid för oss alla och jobben fanns här och
inte på den lilla ort vi lämnade. Har inte så många minnen därifrån
förutom att jag minns att det var svårt att förstå skånskan, men de hade
nog lika svårt att förstå min finlandssvenska.
Efter cirka ett år fick far och
mor jobb i staden Västerås, på ASEA som fabriken hette på den tiden.
Ja det känns som det är evigheter sen. Där jobbade de ända till sin
pension. Kommer så väl ihåg den spännande känslan att åka tåg och hur
stor stationen i Stockholm var. Där bytte vi tåg till vårt nya hem som
Västerås skulle bli. Minns de nybyggda höghusen hade aldrig sett så
höga hus som var på 6 våningar och vi skulle bo högst upp.
 
Min skolgång gick utan större problem, jag kan inte säga så mycket om
den tiden bara att jag pluggade kanske lite mera än vad mina
klasskompisar gjorde. Jag gick ut nian med skapliga betyg 1979. Och det
var nu som livet började med friheten och festandet och det kändes som
hela världen låg för mina fötter samtidigt som jag inners inne visste att jag var sökande efter något som jag inte visste vad.
 
Festade på i många
år och hade några korta förhållande men som aldrig riktig kändes rätt
och som ofta bara rann ut i sanden. Under den här tiden så kom jag
också underfund med att jag aldrig skulle gifta mig det stod klart för mig i
min unga ålder. Jag var inte som mina systrar i mångt och mycket.
Mina tre systrar sökte sina blivande. De utbildade sig allihop inom
sjukvården. Jag gick min egen väg med att välja en helt annan inriktning
kontor och distribution hette linjen. Jobbade sent på kvällarna och skolan
på dagen och festar på helgerna. Jag sökte inte ett långlivat förhållande
utan jag tror jag bara hade kommit till insikt att det inte kommer att hända
mig, lite naivt kan jag idag tycka. Man kan nog säga lite att jag var den
där lilla tjejen som visste vad hon ville ha samtidigt som hon var sökande
efter något som hon inte kunde sätta fingret på. Men en sak var jag
säker på, ingen skulle få äga mig med en ring på fingret….Jag var fri och
oberoende ville göra allt som jag kunde. Tog körkort direkt vid fyllda 18
år och då öppnades mer av min frihet. Det var en härlig känsla minns jag
och det dröjde inte länge innan jag kunde köpa mig en bil som bara var
två år gammal med pengar som jag jobbat ihop efter allt kvällsarbeten.
Under min unga ålder hade jag min sexuella frihet som jag ansåg att jag
som tjej hade rätt till lika mycket som killarna hade, Jämlikhet blev väldigt
viktigt för mig och det är det fortfarande. Det killarna kunde göra kunde
jag också göra så inget skulle hindra mig för att jag var tjej. Jag har nog
aldrig riktigt förlitat mig på att andra könet ska komma och rädda mig på
sin gyllene häst, utan jag var nog ganska realistisk av mig och hade inte
sådana romantiska drömmar… vad jag ville ha, jag fixade.
 
Skaffa barn! klockan ringde ganska sent för mig. Mina vänner skaffa
barn redan innan 20 års ålder så jag med mina 24 år ansåg man då var
ganska sent, iallafall i min vänkrets som jag hade då, idag är det en helt
annan femma. Ett vanligt samtal i min vänkrets var just om drömprinsen
och barn som inte var av intresse för mig utan jag prata nog mera och
världsliga ting och djupa ämnen. Jag ville upptäcka världen och komma
ut på äventyr. Så det har jag upptäckt i vuxen ålder att kvinnor har svårt
att vara vän med mig utan det blir mera ytligt och det har nog att göra lite
med mig själv också då jag har väldigt lätt att prata om djupa saker och
inte har haft eller träffat en vän som passat mitt djupa jag.
 
Alla somrar
som barn åkte vi tillbaks till Hangö för att stanna där hela mors och fars
ledighet. Mina föräldrar gav mig insikten var mina rötter kom ifrån och
när jag köpte min egen bil kunde jag själv ta mig dit på egen hand.
Många underbara somrar med bus och bad i havet har jag fått uppleva
där och det är mycket tacksam över. Åren går på i vanlig ordning det
händer inte så mycket förutom ut och festa med vänner och ibland med
mina systrar ända till en kväll en tidig vårdag för 30 år sen som har
ändrat mitt liv fullständigt. Det är året som jag fyller 23 och alla mina nära
vänner har börjat stadga sig och lever familjeliv.
 
Livet som partypingla passade mig bra i unga år då jag älskade att
dansa, visst var det en hel del alkohol också med i bilden men aldrig att
jag tog några droger. När min mor fyllde 50 år följde jag med henne och
far till Spanien på deras första resa utomlands. Då hade jag kommit över
partylivet och var sambo med Niko och vi hade två små grabbar. En kväll
gick vi ut på en krog för att dansa inte för att mina föräldrar dansa, det
har de inte gjort så mycket i sitt liv tillsammans. Men dansa det gjorde
jag. Männen stod på rad för att bjuda upp mig till dans. Och mina
föräldrar satt där undrande och fråga mig till slut -var har du lärt dig
dansa? och jag svarade glatt -jag är självlärd och har haft förmånen med att dansa med många duktiga danspartner. Pappa skratta och sa ”du har
nog fått takterna från mig” Mina föräldrar de skojade ofta om vems bästa
egenskaper jag fått. Men realistisk som jag är så är jag helt övertygad
om att jag har fått lite av båda två. Ett minne som min mor aldrig
glömmer var när jag var i ung ålder då vi åker till Hangö för att besöka
min moster Krisse. På ditresan på finlandsbåten så går vi som vanligt till
dansen för att lyssna på musik och denna gång var det en man som bjöd
upp mig till bugg dans. Jag kan lova att vi verkligen bugga och folk stod
och tittade på och klappade händerna. Han svingade upp mig flera
gånger i luften och mor hon njöt.
Niko och jag vi tar varje tillfälle i akt till dans och då behövs ingen krog
bara skön härlig musik. När ABBA slog igenom med sin Waterloo
började mina flick kompisar och jag dansa hemma hos varandra och
lärde oss dansa till deras musik. Det är fina minnen som man aldrig
glömmer. Små flickor som vi var så blev vi ju kära i Björn och Benny och
Björn blev min första pojkvän i fantasin.
På slutet av mitt liv som partypingla så började det kännas som det gav
ingenting mera och det var inte lika roligt att gå ut på krogen. Här kom
mina tankar om livet och vad jag ville ha ut av det. Jag kom till ett
vägskäl som jag inte visste vilken väg jag skulle ta och det var i samma
veva som jag mötte Niko med blandade känslor. Jag jobbade då på ett
ålderdomshem för att få ihop pengar som jag ville spara till ett eget
boende. Bodde fortfarande hemma, men det var bekvämt och det var lätt
att spara.

Är ni intresserade

Det är skönt att tända en brasa direkt när man vaknar på morgonen. Brukar göra det på helgerna så även imorse när jag vakna och kände mig lite frusen. Idag har vi bara tagit det lugnt och bara haft en skön dag och lite senare på kvällen tog vi bastubad. Och nu sitter vi framför TV och myser.

Men nu till nånting helt annat som jag tänkte höra med er om det finns intresse. Har skrivit ett inlägg om hur man skriver sin självbiografi. Och som ni vet så har jag skrivit en biografi som jag gav ut 2017. Nu är ju böcker lite av en färskvara och därför tänkte jag höra med er om ni vill läsa den i min blogg. Om jag lägger upp ett kapitel i veckan och då du får låsa upp inlägget för endast några kronor. 

Vill jag äta asiatisk mat då går man till

Choys Garden är en gammal restaurang i Västerås med asiatisk mat med servering av middag, buffé och även maträtter för avhämtning. Dom har funnits på samma plats i minst 30 år och är en omtyckt restaurang och många går dit. Denna restaurang om jag minns så har inte inredningen förändrats i nån större utsträckning sedan starten. Och det börjar kännas att restaurangen behöver ett upplyft med den enkla kinesiska inredningen även fast den är ganska mysig.

Men även fast den börjar se ganska sliten ut så är det absolut inget fel på maten.

Själva buffén som jag och min make brukar gå på är väldigt innehållsrik. Då det finns många maträtter att välja på t.ex grytor, sushi och friterade rätter, all klassisk asiatisk mat finns att välja. Sen får man alltid ett trevligt bemötande av den service kunnande personal. Ni kan tänka att vi var ganska unga när vi var där första gången och provade äta asiatisk mat när dom startade för minst 30 år sen. Så många besök har det blivit under dessa år på denna restaurang och vi har aldrig blivit missnöjda. Restaurangen finns på Smedjegatan 2 om ni vill göra ett besök. Vi har provat andra asiatiska restauranger i Västerås men Choys Garden återvänder vi alltid till.

Bröd och samarbete

Vi har inte ännu fredagsbasta, tiden drog ut lite här på kvällen då vi fotograferade för ett samarbete på Instagram. Ett roligt och ett samarbete som kan göra skillnad. Ni kan kika på samarbetet HÄR.

Har en vän som har hus på Åland och han brukar åka dit ofta. Nu ringde han idag från Åland för han blev lite osäker på om brödet var rätt som han skulle köpa till mig. Mycket riktigt så var det rätt bröd som han hittat. Men när det stog på finska perunalimppu blev han tydligen lite osäker. Potatislimpa är världens godaste mörka bröd, ett bröd med en mild smak och lite sötma. Är ni nångång på Åland eller i Finland då kan jag varmt rekommendera att ni smakar på brödet. För tycker man inte om mörkt bröd så är det här brödet så där lagom mörkt och lätt att tycka om.

Jahapp nu blev klockan väldigt mycket så bastun för vänta tills imorgon men vi har iallafall laddat inför bastun med dricka och lite smått gott… Vi fortsätter med fredagsmyset och hoppas ni alla får en underbar kväll.

Köpa smaksatt kaffe online

Wendelins kaffe en härlig smakresa

köpa kaffe online
köpa kaffe online

Kaffe är en av världens mest älskade drycker och betraktas av många som en nödvändig del av starten på dagen. Det är en dryck som har en förmåga att ge oss energi och uppfriskning samtidigt som den bjuder på en fantastisk njutning. Ett kaffe som sticker ut på marknaden är Wendelins kaffe och i denna artikel kommer vi att utforska vad som gör det så speciellt.

Wendelins kaffe är en produkt som existerat i över 50 år och grundades av Wendelin Lundström i en liten by i Dalarna. Det är ett familjeföretag som har behållit sin tradition och passion för kvalitetskaffe genom åren. De arbetar direkt med kaffeodlare runt om i världen och väljer noggrant ut de bästa bönorna för att kunna erbjuda en unik smakupplevelse.

En av de främsta anledningarna till att Wendelins kaffe är så uppskattat är deras fokus på kvalitet. De använder endast de finaste bönorna och denna dedikation till att säkerställa högsta kvalitet genomsyrar hela deras produktionsprocess. Varje fas, från välja rätt bönor till rosta dem perfekt och packa dem för leverans är noggrant utformad för att bevara kaffens unika smak och arom.

En annan faktor som skiljer Wendelins kaffe åt är deras hållbarhetsapproach. Företaget sätter stor vikt vid att stödja hållbar kaffeproduktion och rättvisa förhållanden för kaffeodlare. De strävar efter att skapa ett hållbart samhälle genom att vara medvetna om miljöpåverkan och arbeta för att minska den. Wendelins kaffe är också certifierat som ekologiskt, vilket garanterar att inga farliga kemikalier används i odlingen av kaffebönorna.

När det gäller själva smaken är Wendelins kaffe något som verkligen sticker ut. Deras olika blandningar och rostningar ger en rik och fyllig smak som lämnar en varaktig effekt på smaklökarna. Oavsett om du föredrar en mildare smak eller föredrar en mer kraftfull espresso, så finns det något för alla i deras sortiment.

Förutom att erbjuda högkvalitativt kaffe strävar Wendelins även efter att ge sina kunder den bästa möjliga upplevelsen. Deras kundtjänst är av toppkvalitet och personalen är kunnig och vänlig. Wendelins kaffe finns tillgängligt både i butiker och online, vilket gör det mycket lätt att köpa och njuta av deras fantastiska produkter.

Sammanfattningsvis är Wendelins kaffe en dryck som sticker ut på marknaden tack vare sin fokus på kvalitet, hållbarhet och otrolig smak. Deras passion och tradition för kaffetillverkning genomsyrar hela företaget och det märks i varje klunk av deras kaffe. Så nästa gång du är sugen på en riktigt härlig kopp kaffe varför inte prova Wendelins och upptäcka en smakresa utöver det vanliga?

Att köpa kaffe online har på senare tid blivit allt mer populärt bland kaffeentusiaster och konsumenter över hela världen. Med ett brett utbud av olika kaffesorter, smaker och kvaliteter som finns tillgängliga online, har det blivit ett bekvämt och mångsidigt sätt att välja och köpa sitt favoritkaffe.

En av fördelarna med att köpa godsi online är det breda utbudet av olika kaffesorter som är tillgängliga. Traditionella stormarknader och butiker kan vara begränsade i sitt utbud av kaffesorter, medan online-kaffebutiker kan erbjuda allt från specialitetkaffe och fairtrade-kaffe till organiskt kaffe från olika delar av världen. Genom att köpa kaffe online kan man få tillgång till unika och exklusiva kaffesorter som inte är tillgängliga i vanliga butiker.

En annan fördel med att köpa kaffe online är bekvämligheten. Istället för att besöka olika butiker för att hitta det kaffe man föredrar kan man enkelt bläddra igenom olika online kaffebutiker och välja sitt favoritmärke och smakprofil. Detta sparar tid och ansträngning särskilt för personer med en hektisk livsstil.

Dessutom erbjuder många online kaffebutiker information om kaffets ursprung, odlingsteknik och smakprofil. Detta gör det möjligt för konsumenter att lära sig mer om kaffesorterna och ta mer informerade beslut vid köp. För de som är intresserade av kvalitet och smakupplevelse kan denna tillgång till information vara ovärderlig.

En annan viktig aspekt av att köpa kaffe online är att det kan vara mer kostnadseffektivt. Traditionella butiker kan ha högre priser på grund av sina högre driftskostnader, medan online kaffebutiker oftast kan erbjuda mer konkurrenskraftiga priser. Dessutom finns det ofta möjlighet att köpa kaffe i större mängder eller abonnemang, vilket kan resultera i ytterligare besparingar på lång sikt.

Det är dock viktigt att vara medveten om vissa nackdelar med att köpa kaffe online. Till exempel kan det vara svårt att bedöma kaffets kvalitet och smak innan man köper det, vilket kan vara en utmaning för vissa kaffeentusiaster. Det är därför viktigt att läsa recensioner och omdömen från tidigare kunder och använda pålitliga och etablerade online kaffebutiker.

För att sammanfatta är att köpa kaffe online ett bekvämt och mångsidigt sätt att välja och köpa sitt favoritkaffe. Det breda utbudet av kaffesorter, smaker och kvaliteter som finns tillgängliga online ger konsumenterna möjlighet att hitta unika och exklusiva kaffesorter som inte är tillgängliga i vanliga butiker. Dessutom kan man spara tid och pengar genom att köpa kaffe online samt få tillgång till detaljerad information om kaffet. Med detta sagt är det viktigt att vara medveten om kaffets kvalitet och läsa recensioner innan man köper det online.

Inredning bästa inredningsbloggar

Dom flesta jag känner älskar att vara i ett kreativt utrymme.  Att befinna sig i sköna stilfulla miljöer är bevisligen bevisat att gång på gång påverkar din koncentration, lugn och kvalitet i din vardag. Därför är det avgörande att ha en lämplig, behaglig, vacker utformad inredning för maximal komfort och produktivitet.
Och vem gillar inte estetiskt tilltalande inredningar? En vacker inredning kan vara den eftertraktade ögongodisen efter en lång dag på jobbet. Det säger sig självt att vi alla har olika preferenser när det gäller inredning, precis på samma sätt som olika stilar tilltalar olika människor.

UTLÄNDSKA INREDNINGSBLOGGARE

Coco Kelley skapades av Cassandra LaValle i 2007 som en övergripande stunner. Med slående bilderna av interiörer. Hennes öga för enkel design gör att vi kommer tillbaka för mer.
VAD VI ÄLSKAR: Coco Kelley-filosofin: Livet är i detaljerna. Style därefter. Allt för ditt kök som köpa vitvaror online köksinredning, köksmaskiner och vitvaror hittar du här hos oss.
Coco of Cococozy Hon började sin blogg 2008 och täcker det mesta inom heminredning. Hennes hemdesignblogg blev så populär att hon senare startade sin egen Cococozy textilkollektion med vackra lyxkuddar, överkast, sängkläder, draperier och mattor.
VAD VI ÄLSKAR: Coco utnämndes nyligen till en av Forbes Magazines Inaugural 2017 Topp 30 influenser

SVENSKA INREDNINGSBLOGGARE

Välkommen till House of Philia och till en av nordens största inrednings & livsstilsbloggar!
Hemma hos Petra visar hon upp sitt hem med det skandinaviska stilen.
VAD VI ÄLSKAR: Vi är förtjusta i hur hon visar upp sitt hem och hur hon får vardagen att gå ihop som småbarnsföräldrar.
Välkommen till Drömhus Helena. Helena har sedan 2011 drivit företaget Helena Köhl Home AB. Inredning, fotografering, styling är hennes gebit. Sedan 2008 har hon bloggat om inredning, trädgård, mat, resor och andra viktigheter i livet. Hon har även bloggat för Aftonbladet och Sköna Hem.
VAD VI ÄLSKAR: Bjuds på en härlig skön mix med bilder från deras två hus – sekelskiftesvillan i Västerås och det nybyggda moderna fjällhuset i Lofsdalen

Självbiografi så här skriver du din

Alla människor har en historia att berätta. Vill du skriva en självbiografi men vet inte hur? Det du ska göra är att förvandla din biografi till en berättelse som engagerar läsaren då ger du dig själv möjligheten att skilja dig själv ut från mängden och verkligen få kontakt med läsaren.

Dom 8 stegen att skriva en självbiografi och till en färdig bok. 

1. Börja med att tänka på vilka dina läsare ska bli…
Vem skriver du för, är det för familj och vänner eller vänder du dig till större läsarkrets.
2. Bestäm din nyckelhistoria…
Bra självbiografier är koncentrerade kring en idé som definierar ett helt liv genom boken. Vilken är nyckelhistorien i ditt liv? En bra guide som hjälper dig att hitta teman är Boken om mig.
3. Samla dina minnen och läs…
Genom att tänka igenom alla perioder av ditt liv minne efter minne så kommer du bättre ihåg saker som du kanske glömt bort och som format dig. När ett minne dyker upp så brukar man komma ihåg flera. Försök också komma ihåg hur du kände dig, lukter och tal (vad sa du), känsla. Prata med din familj och vänner. Du kanske minns människor som var viktiga förut och som knyter ihop din historia. Att titta på foton brukar också få igång minnet och tankarna. Ett annat tips är att läsa många biografier för att hitta ditt eget sätt att skriva.
4. Organisera din historia…
Bestäm när allt börjar. Det är du som berättar.
5. Börja skriva…
När du skriver ska du tänka som en journalist. De besvarar alltid frågorna: Vem? Vad? När? Var? Varför? De här frågorna hjälper dig igång med självbiografi. När du övat upp ditt minnesförmåga från olika episoder i ditt liv, kommer du förmodligen vara ivrig att fånga allt som du kommer ihåg. Sitt i en bekväm plats, koppla av och ta en sida i taget. Var dig själv: nu ska du bara skriva och åter skriva på ett snabbare och mer naturligt sätt. Spendera inte för mycket tid att tänka på stil och grammatik, bara skriva. Du kan redigera senare.
6. Disciplin…
Disciplin är ett tråkigt ord men det de flesta självbiografier faller på är att de aldrig blir klara eftersom den som skriver ger upp. Genom att skriva lite varje dag får du en rutin som snart ger resultat i en färdig självbiografi.
7. Jobba för att göra biografin intressant…
När du har skrivit ett speciellt parti av boken så är det bra att låta texten vila ett par dagar och sedan gå tillbaka till den igen och leta efter upprepningar och att skapa ett flyt och sammanhang i texten. Läs den flera gånger och ändra där det behövs.
8. Granska ditt arbete åter och åter igen…
Att redigera en bok kan vara knivigt och svårt, även för ett proffs och därför kan det vara smart att låta någon annan läsa t.ex en lektör eller testläsare som kommer med förslag till förbättringar och förtydliganden. Dessutom kan en utomståendes blick lättare upptäcka slarvfel. Läs den flera gånger själv och det räcker inte med ett par gånger utan du måste läsa så många gånger att det verkligen känns att du gått igenom den till 100%.
Lycka till med ditt skrivande!