Möte i Uppsala och prästkragar

Dagen har gått i ett nafs men så är det när man har inbokat både jobb och möte. På förmiddagen var jag i Eskilstuna och jobba några timmar. Sen åkte jag hem för att tvätta av mig och byta kläder för sen for turen upp till Uppsala och Anne Von Porat. Det var andra gången jag åkte och träffa henne där under en två veckors period. Och tycker det är alltid givande och roligt att träffa henne. Hon är så inspirerande person och besitter stor kunskap om allt möjligt.

Men det är alltid skönt att komma hem till sin egen lilla vrå på landet. Och nu när jag kom hem vid 19.00 tiden såg att prästkragar har börjat blomma. Vi har sparat en liten plätt på gräsmattan där dom växer. Visste att det växte kragar där så jag sa till maken då han skulle klippa gräsmattan första gången för säsongen ”spara en plätt” och tänk så bra det blev. Nu tycker jag prästkragar är vackra och dom tillhör absolut svensk sommar.

Visst var det skönt att komma hem idag efter turen till Uppsala och det kändes extra skönt då maken faktiskt hade städat hela huset. Då blir man så glad. Men blev och fundera på vad ska jag nu göra till helgen. Kan ju inte bara och sitta och lata mig. Skulle kanske bara ta det lugnt men om jag känner mig rätt så hittar jag nog på nånting för att ha nåt att göra.

Intensiv helg med Hannele

Min vän och kollega ligger just nu ute i gäststugan och sussar gott. Själv är jag vaken sen en timma tillbaka. Idag åker Hannele hem tillbaka till Stockholm efter en otroligt rolig och intensiv helg. Hannele kom på fredagskväll efter en tågförsening på två timmar. Men strax efter sex kunde jag hämta henne på tågstationen inne i staden. Vi ha skrattat, pratat och vi har jobbat en hel del under helgen. Men mest av allt har vi njutit av varandras sällskap.

Idag ska vi jobba lite mera och vid ett tiden har vi ett telefonmöte. Under helgen som gått så har vi jobbat med hennes blogg, vi har arbetat som team med det förra inlägget om biopocket. Och vi arbetar så superbra ihop. Vi är liksom som på samma nivå och kan tillföra varandra många idéer och förslag på arbetet vi gör. Nu har ju denna helg sprungit iväg men så är det med allt det roliga som nångång måste ha sitt slut tills nästa gång. Så nu under dagen kan vi ta det lite lugnare då vi hunnit plöja igenom många arbetsuppgifter. Sen åker hon tillbaka lite senare på eftermiddagen. Och det kommer att kännas tomt efter hon åkt. För när man har så här roligt i varandras sällskap önskar man att tiden stog stilla.

Vår fotomodell fastnar på bild

Igår var vi på promenad till Västerås CITY och strövade runt med Chelsea. Man märkte igår att det var mera folk i rörelse än bara för en vecka tillbaka. Skönt var det iallafall när vädret var så där behagligt varmt. Det gick väldigt sakta då Chelsea inte har varit bland så mycket folk under tiden som alla höll sig hemma. Det gjorde att hon hela tiden försökte gömma sig bakom våra ben eller så stannade hon typ var tredje meter då det kom nån gående eller på cykel. Nu hoppas jag att vi verkligen kommer igång med socialiseringen. Hon har ett feromoner halsband för att hon ska känna sig trygg och modig. Men igår gick det inte alls. Halsbandet ska hon tills hon är sex månader. Och har hon inte blivit modigare får vi köpa ett nytt.

Vår Fotomodell

Vi var även nere vid tullhuset och ströva runt lite och titta på båtar. Där gick det lättare för Chelsea och hon fick dricka vatten för hon var väldigt törstig. Vi tar väldigt många bilder henne och för det mesta så poserar hon vackert så att det blir väldigt bra bilder. Det är nästan så jag tror att hon fattar att hon hamnar på bild…Våran fina fotomodell!Fotomodell

Fotomodell

Fotomodell

Fotomodell

 

Imorgon ska jag till Eskilstuna på ett hembesök tidigt på morgonen och när jag kommer tillbaka ska jag sitta och jobba några timmar. Dagarna går så fort just nu så jag tycker att mitt hem har blivit lidande. Sen saknar jag att ha mattor på golven. Men just nu är det ingen idé att ha det även om Chelsea är rumsren. Men tror att mattor kan bli intressant för henne att tugga på. Så vi väntar ett tag till med att lägga mattor på golvet.

 

Innehållsrik söndag

Den här söndagen har jag verkligen hunnit med en hel del. Vakna till lagom tid och sov som en stock i natt. Därför hade jag väl en sån energi idag. Tidigt på morgonen så hjälpte jag en god vän med sin blogg. Hon har precis börjat att blogga på samma portal som jag. Så allting är nytt för henne och med flera andra bloggare. Hjälpte en tjej till på eftermiddagen. Men min vän Hannele hon kommer komma och besöka mig i början på juni när hon har semester. Ska bli superkul.

Men iallafall så har jag rensat en massa skräp och jag har putsat fönster fast bara på utsidan. Men det räckte gott och väl. Och i flera dagar så har testat olika header här på bloggen och fastna för den jag valde att ha.

Jag gjorde flera stycken men valet stod mellan dessa två.

Jo förresten så har jag en ny annonsör på bloggen Svensknätcasino dom kommer vara synlig i ett år framåt. Du har även möjlighet att annonsera här hos mig och få ut ditt budskap till mina läsare. Ta kontakt med mig så hittar vi en lösning som passar. Och alla är välkomna företag och bloggare.

Just nu pågår ett roligt och bra länkregn på portalen jag är på. Så alla ni som läser detta och är på Blogbiz. Passa på att få några länkar genom att delta. Bra för SEO optimering. Och är du inte med i gruppen på FB så passa även på att gå med i den HÄR

Hudvård och hälsa

Hudvård och hälsa – en helhetsguide för ett strålande välbefinnande

Hudvård handlar inte bara om att smörja in sig med krämer och serum – det är en viktig del av vår hälsa och påverkar både hur vi mår och hur vi uppfattas. Huden är kroppens största organ och fungerar som en skyddsbarriär mot yttre påfrestningar som solljus, smuts och bakterier. Att ta hand om huden på rätt sätt bidrar inte bara till en finare hy utan också till ett bättre allmäntillstånd.


Varför är hudvård viktigt för hälsan?

Huden skyddar oss mot infektioner, reglerar kroppstemperaturen och hjälper till att behålla vätskebalansen. Om huden är skadad, torr eller irriterad kan det påverka hela kroppen negativt.

  • Skydd mot yttre faktorer: Solens UV-strålar, föroreningar och väder kan skada huden och orsaka för tidigt åldrande eller sjukdomar.
  • Förebygga hudproblem: Genom rätt hudvård minskar risken för eksem, akne, rodnad och andra besvär.
  • Psykiskt välbefinnande: En frisk hud ger ökat självförtroende och kan minska stress.

Grundläggande hudvårdsrutiner för alla hudtyper

Att bygga en bra hudvårdsrutin behöver inte vara komplicerat. Här är några grundläggande steg som passar alla:

  1. Rengöring: Tvätta ansiktet morgon och kväll med en mild rengöring som passar din hudtyp. Det tar bort smuts, olja och föroreningar.
  2. Återfuktning: Använd en fuktgivande kräm för att behålla hudens naturliga barriär och förebygga torrhet.
  3. Solskydd: Applicera alltid solskydd under dagen, även när det är molnigt. UV-strålning är en av de största orsakerna till hudåldrande och cancer.
  4. Exfoliering: Peela huden 1-2 gånger i veckan för att ta bort döda hudceller och ge plats för ny, frisk hud.
  5. Serum och behandlingar: Anpassa efter behov med produkter som innehåller vitaminer, antioxidanter eller andra aktiva ingredienser.

Anpassa hudvården efter din hudtyp

Hudvård fungerar bäst när den är anpassad till din unika hudtyp. Här är några vanliga hudtyper och vad du bör tänka på:

  • Normal hud: Balancerad, varken för torr eller fet. En enkel rutin med rengöring och återfuktning räcker oftast.
  • Torr hud: Känns stram och kan fjälla. Välj återfuktande och närande produkter med oljor och ceramider.
  • Fet hud: Oljig och blank med tendens till finnar. Använd lätta, oljefria produkter och rengör regelbundet.
  • Kombinerad hud: Oljig i T-zonen (panna, näsa, haka) och torr på kinderna. Variera produkter efter områden.
  • Känslig hud: Reagerar lätt med rodnad och irritation. Välj milda, doftfria och allergitestade produkter.

Hälsa inifrån och ut – kostens roll för huden

Vår hud speglar ofta vår inre hälsa. En balanserad kost rik på vitaminer, mineraler och antioxidanter stärker huden och hjälper den att återhämta sig.

  • Vatten: Drick tillräckligt för att hålla huden återfuktad.
  • Fett: Hälsosamma fetter från exempelvis avokado, nötter och fisk är viktiga för hudens elasticitet.
  • Grönsaker och frukt: Fulla av antioxidanter som bekämpar fria radikaler och skyddar huden.
  • Protein: Bygger upp hudens celler och stödjer läkning.
  • Undvik: Överdrivet socker, alkohol och processad mat kan leda till inflammation och försämrad hudkvalitet.

Sömn, stress och motion – viktiga faktorer för hud och hälsa

Hur vi lever påverkar också hudens utseende och funktion.

  • Sömn: Under sömnen reparerar huden sig och producerar kollagen. Brist på sömn ger trött och glåmig hy.
  • Stress: Ökar kroppens produktion av stresshormoner som kan orsaka inflammation och hudproblem som akne och eksem.
  • Motion: Förbättrar blodcirkulationen och bidrar till en frisk och rosig hudton.

Vanliga hudproblem och hur man hanterar dem

  • Akne: Ofta kopplat till hormonbalans och överproduktion av talg. Rengöring och produkter med salicylsyra eller retinol kan hjälpa.
  • Eksem: Kronisk inflammation som kräver mjukgörande och ibland medicinska krämer.
  • Rosacea: Rodnad och kärlbristningar som ofta kräver milda produkter och ibland läkemedel.
  • Pigmentfläckar: Kan ljusas upp med produkter som innehåller C-vitamin eller syra, och förebyggs med solskydd.
  • Investera i kryptovalutor för nybörjare

Avslutande tankar

Hudvård och hälsa är två sidor av samma mynt. Genom att ta hand om både huden utifrån och kroppen inifrån kan du skapa en balanserad, frisk och strålande hy. Var lyhörd för din huds behov, välj produkter som passar just dig och lev en livsstil som stödjer ditt välmående. Kom ihåg att huden är unik – vad som fungerar för en person kanske inte passar en annan. Ge dig själv tid att hitta rätt väg och njut av resan mot bättre hälsa och hudvård. göra egen hudvård


Vill du ha tips på specifika produkter eller rutiner för just din hudtyp? Eller kanske råd kring naturliga hudvårdsmetoder? Fråga gärna!

Lite allt möjlig uppdatering

Redan fredag imorgon, ska bli jätteskönt. Men huj vad kallt det är och igår morse kom det faktiskt lite snö hos oss. Men det smälte bort lika hastigt. Och tur var väl det för det räcker med kylan om det nu ska vara kallt.

Vilka framsteg Chelsea gör för nu har vi lärt henne att hon ska plinga på klockan som vi hängt vid dörren. Hon plingar på den varje gång som hon vill ut. Tog inte så många dagar att lära henne smart som hon är. Långpromenader tar vi varje dag men nu får man klä på sig ordenligt för att man inte ska frysa när man går på länk.

 

I dagarna som gått har jag börjat på nytt arbete som kvalitetsledare på ett mellanstort företag som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Och det känns som jag kommer att trivas och har en spännande tid framöver. Jag skrev ju tidigare att jag hade planer på att byta bana. Och visst har jag provat att göra det under april månad som mötesbokare. Men gud så tråkigt att sitta i telefon hela dagar. Så när jag fick den här möjligheten, det var klart att jag inte tacka nej med att fortsätta i städbranschen. För där jag har all kunskap. Det där som jag träffat på massor med underbara engagerade människor. Det är där som jag skrattat och det är där som jag gråtit. Allt detta har jag fått uppleva genom åren jag varit i branschen. Och jag skulle inte vilja byta ut det. Men mest har jag fått skratta med underbara människor.

Kapitel 11 Fucking Åmål När två världar kolliderar

Fucking Åmål
Någon vecka efter bröllopet så åker vi på en mini semester med lilla
syster och hennes tre barn. Syrran hade bokat en liten stuga på
campingen i Åmål och vi hade vår husbil. Men i och med att vi var så
många så var vi även tvungna att ta med oss vår lilla bil då syrran inte
har körkort. Glad och förväntansfulla vi packar vårt pick och pack och
beger oss iväg…Nu ska vi äntligen få lite avkoppling med gott sällskap
och några dagar efter bröllopet var precis lagom då Niko och jag skulle
åka till Kreta nästkommande vår. Åmål är en ganska fin plats och Örnäs
campingen låg vackert vid sjön Väner och där fanns det även grillplatser
och fin badstrand. De första dagarna bara njöt vi och hade det så skojigt
och härligt…ända till en kväll när vi beslöt att vi skulle grilla korv vid en av
eldstäderna. Vi valde en vid en hög bergslänt och ni må tro att jag
många gånger har ångrat att vi valde just den. Det hade små duggat
under eftermiddagen som också bidrog till olyckshändelsen. Niko skulle absolut gå uppför den branta slänten för att plocka små pinnar att sätta i
elden, men vi hade pinnar så det räckte att grilla korven. Som vanligt så
tycker vi det är ganska mysigt med att få lite fyr på den och sitta och
mysa vid den så även denna gång. Kommer ihåg att det dröjer ganska
länge som Niko är där uppe på bergslänten och det hade börjat skymma
så jag såg inte var han var, jag ropar på honom och får inget svar men
istället hör jag hur det dunsar och brakade till och minns att jag tänkte att
nu har han rasat ner. Så jag ropar till honom flera gånger innan jag får ett
svar och Niko ropar tillbaka att det är okej. Men det dröjer så länge innan
han kommer ner så jag tänker att det måste ha hänt någonting. Efter en
stund kommer han haltande ner där vi sitter och jag ser direkt att han
gjort illa benet och att han hade ont. Niko ville inte förstöra kvällen utan
han ber mig att hämta en Treo tablett och att han vill avvakta och se om
det blir bättre till morgondagen. Han hade halkat där det var ganska halt
på den där slänten när han skulle komma ner.
Morgonen kommer och nu är jag upprörd och säger till Niko att vi måste
in till sjukhus för det var inte alls bra med hans ben och han hade
jättesvårt att gå. Jag får med honom och jag är tvungen att stödja han för
det verkade vara väldigt illa och jag trodde inte på en stukning. Vi
kommer till sjukhuset och en läkare tittar närmare på det och riktigt som
jag trodde så var han ganska säker på att han brutit benet. Jag har aldrig
förstått hur han kunde vänta hela kvällen och ända till morgonen för han
måste haft jätteont innan vi sökte hjälp. Men på sjukhuset som vi var på
kunde de inte gipsa benet för de hade ingen ortoped där. Vi blev
skickade till Karlstad sjukhuset. Så det var bara att börja köra mot
Karlstad och de hade blivit informerade att vi var på väg. Hela dagen tog
det med att få hans ben gipsat och han blev sjukskriven i några månader. Vi återvänder till Åmål där syrran väntar och hon hade också
förstått att han måste ha brutit benet.
Men nu började vi fundera hur vi skulle ta oss hem när den dagen kom.
Vi hade både husbilen och bilen och en chaufför kort för Niko kunde ju
inte köra bil med gipsat ben. Jag tror det var på helgen som det var dags
att åka hem och då började jag köra för att hämta min systers sambo, för
han var tvungen att köra vår lilla bil hem. Det blev mycket körande på
vägarna för min del den dagen, men det fanns ingen annan utväg. Och
jag var ganska så trött när vi äntligen hade kommit hem med allt pick och
pack och bilar. Men till saken så börjades det skojas friskt i våran familj
att jag hade försökt ta livet av honom och att det var därför jag hade gift
mig med honom och det undrades om vi hade tagit en livförsäkring på
honom…Vi kan i våran familj skoja ganska så friskt! Och Niko och jag vi
brukar än idag skratta åt det och säga ”Jävla Fucking Åmål”
Under hans sjukskrivning så sa jag ofta till honom att han skulle vila upp
sig och bara ta det lugnt medan jag var på arbete. Visst han hade
världens otur men jag brukar säga till honom att han fick lite extra
semester.
Åmål är som sagt en ganska fin lite stad men jag tror inte att vi kommer
någonsin åka tillbaks dit, nej då föredrar vi södra Sverige och Öland som
jag tycker mycket om så även Niko. Och det är väl ändå gott att vi kan
skratta tillsammans åt det så här i efterhand och bara säga Fucking
Åmål. Året efter på våren åker vi till Kreta på en underbar bröllopsresa under
en hel vecka. Vi hyr en bil som vi tar oss runt på hela ön och upptäcker
fina platser där. Det var en resa som var väldigt behövligt för oss båda.
Och vi träffar en man som jobbade på hotellet som vi bodde på och som
vi blev väldigt god vän med. Det var en man som jobbade som
underhållare på hotellet och han hade sett och upplevt mycket av
världen som var hans hela arbetsplats. Så varje morgon så åt vi frukost
tillsamman och på kvällen så brukade vi umgås med varandra över ett
glas. Det var intressant att byta våra livserfarenheter. Han hade varit på
Kreta i cirka ett år och kunde berätta om platser som inte turister hade
upptäckt och några av de platserna besökte vi. Niko och jag har aldrig
gillat att åka till stora turistmål där det myllrade av turister, utan vi tycker
om att åka och titta på platser där lokalbefolkningen bodde och ut på
landsbygden och de små byarna.
På slutet på sommaren så börjar vi planera in Nikos andra resa till Iran,
det hade ju gått bra några år innan som han var där första gången efter
sin flykt därifrån och det kändes okej både för honom och för mig. Vi
beställde resan till september och han skulle stanna hela 3 veckor där för
att besöka familjen. Han reser och landar på flygplatsen i Teheran och
ska gå igenom tullen. Vid en av kontrollerna så säger en tjänsteman till
Niko du det finns risk att du inte kan lämna landet när du ska åka tillbaks
till Sverige. Niko blir bestört och helt förtvivlad för hur kunde detta hända
då det visa sig att en liten fjuttig visumstämpel som befriar han från
militärtjänstgöring i passet hade löpt ut och på Iranska ambassaden i
Stockholm hade de inte fixat detta. Niko beslutar ändå att gå igenom
tullen men mycket bekymrad. Hans brorsbarn Rasoul stod och vänta på
Niko i ankomsthallen och så fort som Niko fick syn på honom, utan att pussa eller krama honom så säger han -jag har problem jag kommer få
svårt att åka tillbaka och berättar om orsaken, men Rasoul säger -vi fixar
det vi går dit som de har skickat dig. Vi åkte till utlänningskontoret där de
skulle kunna fixa en ny stämpel i passet men där blev vi skickade till
nästa ställe. Så höll det på i flera dagar, vi blev bara hit och dit skickade
och jag började verkligen bli jätteorolig och börja tänka i de banorna att
ska jag behöva fly från detta land en andra gång. Jag hade inte ringt till
Nitta för jag visste att hon skulle bli så orolig och i första läge ville jag inte
utsätta henne för det. Vi kommer åter till ett ställe och pratar med en
kvinnlig tjänsteman, nu hade jag gett upp hoppet att kunna få visum
stämpel i passet, vi hade varit överallt dit vi hade blivit skickade men
alltid fått nej det går inte ni kan gå dit. Men den här kvinnan frågar -vill ni
ha stämpel nu eller om en vecka? naturligtvis utbrister jag -nu! till
kvinnan och ett hopp om att få stämpel i passet öppnades i den mörka
sitsen jag befann mig i. Hon säger till mig att jag ska åka tillbaka till
flygplatsen för där kan du få passet stämplat. Vi åker tillbaks till
flygplatsen och jag känner igen mig direkt det var ju här som jag fick veta
problemet med passet, samtidigt var jag väldigt upprörd för varför kunde
inte den där tulltjänstemannen på flygplatsen sagt från början att jag
kunde få stämpeln där. Jag kommer in i ett rum där en man sitter och
åter igen berättar jag om problemet med passet och han säger det är lätt
fixat och så stämpla han passet och jag kände en otrolig lättnad och
beslutar att ringa till Nitta för jag visste att hon vänta på att jag skulle
ringa för att säga att resan hade gått bra. Jag kommer ihåg när han
ringer och börjar berätta hur mitt hjärta stanna och jag blev kallsvettig,
Under de minuterna som jag prata med Niko så for det massor med
tankar genom mitt huvud och jag förstod vilken risk han hade tagit
genom att gå igenom tullen och tänk om han hade fått fel stämpel i
passet. Under hela tiden som Niko var där så var jag väldigt orolig och fick svårt att sova och äta så jag förlora en massa kilon under dessa
veckor. Nikos bror och Marouk ringde mig några dagar efter att jag fått
veta hela problemet. De ringde för att lugna ner mig och Marouk säger –
Do not worry, he’ll be back. Kommer ihåg hur jag tyckte att dagarna gick
sakta men till sist så kommer dagen då han skulle komma hem och jag
åker till Arlanda för att ta emot honom. Flyget var lite försenat och det
dröjde innan han kom igenom tullen då planet hade landat och jag hann
bli väldigt orolig och tänkte flera gånger han är inte med planet. Men till
sist ser jag honom och han var nog en av de sista passagerare som kom
igenom i ankomsthallen, När jag såg honom så kände jag hur all oro föll
från mitt hjärta. Niko har berättat när han såg mig hur förtvivlad han
kände sig och ångra över huvud taget varför han berätta om problemet
när det ändå löste sig till slut när han såg hur vit och blek jag såg ut.
Jag antar att det alltid finns en risk när man åker tillbaks till ett land som
man en gång har flytt ifrån. Och ett land som Iran där allt kan svänga i ett
ögonblick fick denna händelse att öppna mina ögon mera då jag inser att
Niko har förskonat mig från att berättat om faror och hemskheter som
finns där. Efter denna resa har han varit tillbaka två gånger till men då
har jag varit mera förberedd och verkligen har kollat noga med att allt
varit okej med passet, men oron har alltid funnits där båda gångerna
som han åkt tillbaka att han blir fast där. Av nyfikenhet så har jag frågat
Niko om han vill att jag ska följa med honom någon gång dit, men då har
han svarat mig -Iran är inget land för dig. Och även fast hans släkt har
många gånger frågat och undrat varför jag inte följer med så har Niko
med bestämdhet sagt till dem att jag behövs hemma hos våra barn om
någonting skulle hända.

Promenad på Kaisus stigar

Kom precis innanför dörren och nu är jag så kaffesugen. Vi har varit och traskat på Kaisu stigar och till hennes favoritplats. Det var en lång bit att gå för Chelsea men ibland så fick vi bära henne. Två av bilderna blev det orber på. Så det kändes att Kaisu var med oss. Tog många bilder som ni får se en bildkavalkad.

Kapitel 10 Bröllopet När två världar kolliderar

Vi kommer till 2005 och vi stormtrivs i vårt hus och med vår familj. Och vi
är nykära igen. Kommer inte riktigt ihåg hur vi börja prata om att gifta
oss. Jag hade ju sagt till honom redan från början att jag aldrig kommer
att gifta mig.
Men i vilket fall som helst så när det kommer på tal så inser
jag att det som jag hade bestämt i tonåren inte var livsviktigt för mig
längre och jag älskade ju Niko så varför inte.
Varför skulle jag inte få uppleva och få minnen från en sådan ceremoni med att gifta oss och
jag inser att vi kommer kunna ha en dag varje år för att fira vårt
förhållande och kärlek till varandra, det kändes väldigt bra och rätt. Vi
hade ett starkt och tryggt förhållande.
Samtidigt visade vi våra barn somvar i tonåren att man kunde gifta sig och ha en vigselceremoni som är
lite annorlunda än i kyrkan och utan religiösa inslag. Vi börjar planera
vårt stundande bröllop. Vi pratar länge och väl och vi leta på nätet för
information hur man skulle gå tillväga. Ingen av oss visste nånting men
det enda vi visste var att det skulle bli en minnesvärd ceremoni. Att bara
gå och gifta sig borgligt i en tråkig lokal lät inte så bra. Vi hade valt bort
kyrkan och persisk giftermål, så det enda som återstod var en borglig
vigsel men hur skulle den kunna bli minnesvärd.
Jag kan lova att vi fundera och sökte länge på nätet hur man skulle kunna göra. Men till sist
hade vi läst att man kunde utforma en borglig vigsel efter tycke och smak
man kunde till och med ha en vit bröllopsklänning som jag gärna ville ha.
Vi fixade med alla papper som vi behövde och vi bestämde datum till 25
juli samma år, så vi hade inte så många månader på oss. Vi ville inte ha
ett jättestort bröllop. Vi kontaktade en vigselförrättare som skulle viga oss
och vi bestämde platsen, efter mycket letande. Jag börja banta med
viktväktarna, gick ner hela 15 kilo till det var dags att köpa brudklänning
jag hade gett mig fan på att jag skulle vara smal när vi gifte oss…min
finska sisu satte in, hade nog aldrig klarat det annars.
Jag följde stenhårt programmet till punkt och pricka. Vi talade om för våra närmaste att vi
skulle gifta oss, inbjudningskort skickades ut till alla även till min moster
Krisse i Hangö. Vi hade inte så stor budget så det gällde att vi var noga
med allting. Vi tryckte upp servetter med ett brudpar och våra namn, kort
med vigselceremonin och verserna som vigselförrättaren skulle läsa och
musiken som vi valde, Det här var den lätta biten. I och med att vi skicka
ut inbjudan så var allt i rullningen. Vi hade bestämt att vi skulle gifta oss ute och valde vid Stenhuset i Surahammar som ligger vid ån. Finare plats hade vi inte kunnat välja och sen var vi lite förbigående om det skulle regna den dagen så kunde vi ha vigseln inne i Stenhuset.
Nuskulle vi börja med att leta var vi skulle ha mottagningsfesten och vilken
mat vi skulle ha. Jag var och titta på flera ställen för att få information och
titta på deras specialmenyer för bröllop. Samtidigt fick det inte vara för
långt bort från Stenhuset. Men en dag så googla jag på nätet och kom till
Westerkvarn i Strömsholm och jag ringer direkt och bokar en tid. Tror det
var under helgen som jag och Niko åkte dit för att titta.
Vi blev stormförtjusta för deras festlokal var perfekt som låg i anslutning
till deras matlokal och den hade en egen stor terrass balkong och
inredning var rustik och breda gamla trägolv.
Vi tittade på matsedel som jag tyckte var mindre bra, men då sa ägaren att de kunde fixa en buffé
med tre olika rätter med kött, fisk och sill, och det tyckte vi lät väldigt bra
så det bestämde vi oss för, så alla kunde välja sin förrätt, huvudrätt och
efterrätt. Vi diskuterade med personalen att vi skulle komma dagen innan
på kvällen med bröllopstårtan som jag beställde på ett bageri i
Hallstahammar och då skulle hela lokalen ställas i ordning med hjälp av
personalen där. Nu började allting sätta sig på plats och den svåra biten
var över, så nu kunde vi sakta ner tills det var dags att köpa brudklänning
och kostym till Niko, Äldsta sonen hade en snygg kostym som han kunde
ha och yngsta sonen fick ha mera lediga kläder. Bröllopsresa hade vi
bestämt att vi skulle åka på våren till Kreta men att vi kunde ta en liten
avstickare med hela familjen efter bröllopet tillsammans med min syster
och hennes barn.
Nu när vi hade varvat ner och vi kände att det mesta var ordnat så kom
då dagen när det skulle väljas en brudklänning. En hel dag tog det med
min lilla syster. Vi hade åkt på morgonen och det fanns några butiker
inne i Västerås att gå igenom. Jag var så glad att jag hade min syster
som hjälpte och var smakråd för mig, utan henne hade jag nog aldrig
hittat en klänningen som jag föll pladask för. Kommer ihåg att jag prova
så många klänningar men ingen kändes rätt för mig och dagen börja
ticka iväg. Det var alltid något fel med klänningarna som jag provade
antingen tycke jag att de inte satt snyggt på mig eller så tyckte jag de var
för flickaktiga, Till sist så går vi till den sista butiken som hette Ruth och
som är Västerås äldsta butik för bröllops och festklänningar. Kommer
ihåg att jag sa till min syster att vi kommer nog inte hitta en klänning idag
och jag hade börjat bli lite nedstämd.
Men vi kommer till butiken och jag provar några stycken och som jag befarade så var det ingen som jag
tyckte om, men helt plötsligt hade expediten tagit fram en klänning till
och jag tittar på den och ser direkt att den föll mig riktigt i smaken. Så jag
in i provhytten igen. Sätter på mig klänningen och tittar i spegeln och jag
bara känner där framför spegeln ”WOW” vilken snygg klänning. Kommer
ut från provhytten och syrran ropar, ”JÄVLAR VAD SNYGG DEN SKA
DU HA” expediten börjar kolla var den behöver sys in och hur mycket
den ska fållas upp och jag är superglad. Klänningen var en rak enkel
halterneck med djup V-ringning med pärlor. När jag kommer hem så
berättar jag för Niko att jag hittat en jättefin klänning och han gladdes
mycket åt det. Niko och jag åkte två veckor före bröllopet in till staden för
att leta kostym till honom. Vi hade inte bestämt om den skulle vara mörk
eller ljus och även han provade många mörka men så såg vi en ljus
kostym som han provade och som satt som gjuten på honom och då
tänkte vi till må ni tro. Det var ett sommarbröllop och då passar en ljus
kostym. Jag bokar en tid hos min hårfrisörska som ska lägga håret på mig på den stora dagen och jag beställer en brudbukett i den enda
blomsterbutik som finns i Surahammar och som går i blått och vitt och
som passade väldigt bra med den tunna blåa skira sjalen som jag skulle
ha runt halsen. Nu var det bara att vänta in den stora dagen allt var
klappat och klart. Och Nikos arbetskamrat skulle fotografera och filma
vår dag.
På kvällen före den stora dagen så är det då dags för min syster och jag
att åka till Westerkvarn med bröllopstårtan som jag hämtat ut under
dagen. Nu skulle även lokalen ställas i ordning. Kommer ihåg vilket
virrvarr det var med att få det som jag ville ha det. Borden flyttas om ett
flertal gånger innan jag bestämde att dom skulle stå i U-form. Dukningen
och dekorationen gjordes också om flera gånger. Jag hade med mig
jättemånga vita rosor och vindruvor. Så det bästa blev att vi la rosorna
på mitten på borden och klasar av vindruvor över ros stjälkarna, och då
blev det enkelt för alla att smaka på de goda vindruvorna. Och vi tyckte
det blev jättesnyggt i all enkelhet. Även fast jag var ganska så trött där
på kvällen så skratta min syster och jag ett flertal gånger och personalen
som kom på idén med denna dukning är jag evigt tacksam för.
Vi vaknar tidigt på bröllopsdagen med både pirr och spänning inför
dagen. Nikos bestman kommer med sin tonårsdotter Sanna. Hon hjälper
mig under dagen med både det ena och andra. Det var bra att det var
någon som hade koll på mig för jag hade det då inte. Jag var
supernervös. Niko tog det mera lugnt. Tidigt på förmiddagen åker jag ner
till min hårfrisörska som ska lägga håret och hon trixar och dona med det
och jag blev nöjd med slut resultatet. Går in till blomsteraffären för att
hämta min brudbukett med blåklint och vita rosor. Åker hem och
fortfarande pirr i magen. Väl hemma så ska makeup fixas som jag klarade att lägga själv. Blev i bruna och rosa toner. Nu är jag nästan
färdig och Niko håller på med sitt bestyr. Jag och Sanna är på
övervåningen och jag ska sätta på klänningen för sen var jag färdig,
färdig för att gifta mig. Kommer ner till nedre våningen där Niko får syn
på mig. Han hade aldrig sett klänningen så när han ser mig så ser jag
hur han skiner upp och kommer springande till mig och vill omfamna och
kyssa mig och jag skriker -du kan inte kyssa mig, jag vill inte se ut som
en ny kysst katta! Men jag hade vattenfast makeup, en stor kram fick
han. Nu hade lite av pirret börjat lägga sig men jag tror det var vinglaset
som jag häva i mig på övervåningen som gjorde att det släppte. Det var
dags att ta sig ner till Stenhuset som vigsel skulle äga rum, våra gäster
hade redan anlänt och stod och vänta att vi skulle komma. Jag kommer
ihåg när vi gick nerför grässlänten till tonerna av brudmarschen av
Viktoria Krantz ”Som en saga” hur förväntansfulla jag och även Niko var,
men han såg väldigt cool lugn ut och jag var väldigt glad att jag hade han
vid min sida.
”Som en saga”
En dag som denna
När livet börjar om
Vad jag har längtat
Vår väntan varit lång
Jag står intill dig
Och värmen gör mig svag
Och allting som vi nånsin känt
Det växer dag för dag
Från den dröm som försvann
Är nu känslan så sann
Som en saga jag hörde för längesen
Allt vi förlorat
Det får vi tusenfalt
Nu vaknar livet
Och det betyder allt
Nu sista kortet
i ödets spel har lagts
och dina ögon säger mer
än allt som nånsin sagts
Från en dröm som försvann
Är nu känslan så sann
Som en saga jag hörde för längesen
Och den längtan jag har
Att få hålla dig kvar
Den hettar som solen om sommaren
Kommer så väl ihåg hur svårt det var att titta på gästerna under
ceremonin, men jag fick syn på min moster Krisse och ser hur hon
snörvlar på så jag i min tur börjar också snörvla lite grann vet att jag
försökte fästa blicken så jag inte såg alla gäster men lite glädjetårar kom
det. Min moster krisse sa efteråt att det var så vacker ceremonin med
musiken och verserna som vi valt. Vår vigselförrättare var så duktig med
läsa och sen hade hon ett eget tal utifrån hennes intryck hon fått av oss
under de gångerna som vi träffades under bröllopsplaneringen. Under
ceremonin så talar vår vigselförrättare om giftermålets innebörd hon
läser den första versen skriven av Bertil Pettersson
”Två”
Mänskligheten är ett annat ord för grupp ensamhet. En människa gör
ingen sommar. Men två gör vintern mindre kall
Innan vi byter ringar så läser Kia en dikt av Maria Wine
”Till de älskande”
Närmare
än nästan nära
kommer du aldrig din älskade
Fjärmare
än ett avskeds ”på återseende”
kommer du aldrig från din älskade
Ifrågasätt inte
vem av er som gav mest
eller vem som tog mest
Vågen är fiende till kärleken –
anlitar du dess balanskonst
är det inte längre fråga om kärlek
Låt det givna
och det mottagna
malas tillsammans i vardagens
kvarn –
det är genom denna fina
sammansmältning
ni ska fortsätta ge mera liv
åt er Kärlek
mera kärlek åt ert Liv.
Sista låten spelas av Sonja Alden ”Kärleken förde oss samman”
Den första som gratulerade oss var vår vigselförrättare Kia följt av familj
och vänner. Det minglades vid Stenhuset, fotograferades och filmades
och det är vi väldigt glada över att vi har allting på film. Sen bär det av till
Westerqvarn för middag och fest och alla vara så glada och jag kände att
vår dag blev större än allt som vi hade förväntat oss.

Vill du läsa en blogg om köpa kamera online kan du läsa om det här. 

Att sadla om i Corona tider

Under den här tiden som pandemin har pågått har jag funderat på att sadla om från mitt yrke. Och det känns som det är bra läge att göra det nu. Så nästa vecka kommer jag gå en utbildning och sen blir det nog att köra på för fullt. Jag berättar mera när jag känner att allt har satt sig med mina planer. Jag kan säga så mycket att det verkligen inte liknar nåt från branschen jag har jobbat inom. Men jag känner att det kan medföra nånting bra positivt med att våga ta steget.

Idag var det något kyligare ute och solen glimtar bara lite. Men för Chelsea gör det inte så mycket för hon tycker om att vara ute i trädgården. Men hon har fått en pippig idé med att ligga och sova i min blomrabatt så även fast hon är en söt valp kan man bli tokig på henne.